angeldust

Ja vad ska man säga....är rätt full nu så om bokstäverna blir fel så är det därför. Var på styrelseöverlämning idag. Gick ju ganska bra men hade redan sen tidigare betämt att jag inte skulle med ut på rumpan. När vi satt på mötet så fick jag massa mess av Essa som ville umgås och prata och jag sa till pojken att jag skulle gå till henne. När jag mötte henne beslutade vi oss för att gåtill bunker, våran studentpub. Hade jätte trevligt och så. Sen dök Pojken upp, såg mig och blev helt pissed. Han menade på att jag ljugit för han. Vilket jag inte gjort för jag skulle till Essa och hon ville till bunkern så vi gick dit. Han blev svin sur, fick sitta och prata med han skit länge och förklar allt. Han bad om uräkt men visst. Jag har problem, blir det för kännsligt så backar jag och det har jag sagt men han fattar inte. Han behöver så mycket mer. Idag var första gången jag faktiskt föreslog paus....jag tycker verkligen om honom det gör jag, älskar honom med ibland men jag vet inte....det är så svårt, han vill ha så mycket som jag inte kan ge...jag vill inte förlora honom men jag vet inte om jag kan vara den seriösa ordentliga flickvännen just nu....jag vill inte göra fel och jag vill inte såra han men fortfarande så sätter jag mig först.....paus grejen ville han inte veta av för han har dåliga erfarenheter...jag känner att det är en sista utväg, aningen så saknar jag honom då och vill ha han mer eller så vill jag inte....men då vet jag i alla fall säkert....vet säkert nu med att jag vill ha han...ända tills jag ser han och han häver ur sig nått dumt..så vill jag inte veta av han...Hur funkar det? Vill ha någon....men inte nära..ska han vara nära ska han vara tyst? Har problem...men hur fan ska jag lösa dem??? Det sitter i mitt huvud, det är jag som inte klarar av det...hur ska jag ordna mig själv??

/J